AI som gör dig dummare: Varningarna från forskare och universitet

Artificiell intelligens har på kort tid blivit ett självklart verktyg för allt från studier och arbete till informationssökning och problemlösning. Men samtidigt som AI kan spara tid och göra komplicerade uppgifter enklare växer en annan fråga: Vad händer med vår egen förmåga att tänka när vi låter tekniken göra allt mer åt oss? Forskare och universitet varnar för att ett alltför passivt användande kan påverka kritiskt tänkande, minne och förmågan att lösa problem självständigt. AI behöver därför inte göra oss smartare bara för att tekniken är avancerad. I vissa situationer kan den tvärtom göra oss mentalt latare och mindre självständiga.

När AI tar över tänkandet – så påverkas hjärnan

När AI används för att formulera svar, sammanfatta texter eller lösa problem behöver användaren inte längre genomföra hela den mentala processen själv. Det kan vara bekvämt, men forskare har börjat undersöka vad som händer när människor regelbundet lämnar över tänkandet till en extern teknik. Problemet handlar inte om att AI automatiskt förstör vår intelligens, utan om hur verktyget används. Om vi konsekvent låter AI göra analysen, formulera resonemangen och hitta lösningarna riskerar vi att träna våra egna kognitiva förmågor mindre.

När bekvämlighet ersätter eget tänkande

Att tänka själv innebär mer än att komma fram till ett korrekt svar. Under själva processen tränas bland annat arbetsminne, problemlösning, analys och förmågan att väga olika alternativ mot varandra. När en AI-tjänst levererar ett färdigt svar försvinner delar av den processen. Användaren kan då känna att uppgiften är löst, trots att den egna förståelsen är ytligare. Det blir särskilt tydligt i utbildningssammanhang, där syftet ofta är att utveckla förmågan att resonera snarare än att enbart producera ett färdigt resultat.

Det finns också en risk att AI skapar en falsk känsla av kompetens. En välskriven text eller en övertygande förklaring kan ge intrycket att användaren själv behärskar ämnet. Men att kunna känna igen ett bra svar är inte samma sak som att kunna skapa, granska eller försvara resonemanget på egen hand. Om tekniken alltid fyller i luckorna behöver användaren inte upptäcka vad han eller hon faktiskt inte förstår. På längre sikt kan det göra det svårare att arbeta självständigt när AI inte finns tillgänglig.

Hjärnan behöver motstånd

Kognitiv utveckling kräver ofta att vi möter uppgifter som är ansträngande och ibland frustrerande. När vi försöker minnas information, lösa ett svårt problem eller formulera ett resonemang utan hjälp tvingas hjärnan arbeta aktivt. Det är just den ansträngningen som gör att kunskapen kan bearbetas och befästas. AI kan däremot ta bort mycket av motståndet genom att omedelbart erbjuda ett färdigt alternativ. Därför är det inte nödvändigtvis mängden AI-användning som är avgörande, utan vilka delar av det mentala arbetet som lämnas över.

Faran blir störst när AI används innan personen själv har hunnit tänka. En elev som först försöker lösa en uppgift och därefter använder AI för att kontrollera sitt resonemang använder tekniken på ett helt annat sätt än någon som direkt ber om lösningen. Samma princip gäller i arbetslivet. AI kan fungera som ett stöd för idéer, återkoppling och kontroll, men den bör inte automatiskt ersätta den första analysen. Att ibland välja den långsammare vägen kan därför vara viktigt för att behålla den egna problemlösningsförmågan.

Forskarnas varningar: Därför kan AI försvaga kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande handlar om att kunna bedöma information, upptäcka brister i argument och avgöra om en slutsats faktiskt följer av det som presenteras. Just den förmågan blir allt viktigare när AI kan producera stora mängder text på några sekunder. Samtidigt uppstår en paradox. Ju bättre AI blir på att formulera övertygande svar, desto lättare kan det bli för användaren att acceptera informationen utan att granska den. Teknikens styrka kan därmed samtidigt bli en svaghet för den som använder den okritiskt.

Ett övertygande svar behöver inte vara korrekt

AI-system kan skriva på ett säkert och auktoritativt sätt även när informationen är felaktig, ofullständig eller bygger på en missuppfattning. För användaren kan språket därför skapa en känsla av trovärdighet som inte nödvändigtvis motsvaras av innehållets kvalitet. Om personen dessutom saknar tillräckliga kunskaper inom området blir det svårare att upptäcka misstagen. Det innebär att AI-användaren behöver utveckla en viktig motförmåga: Att kunna ifrågasätta även svar som låter genomarbetade, logiska och professionella.

När AI används som en auktoritet i stället för som ett verktyg kan det kritiska tänkandet gradvis försvagas. Användaren kanske slutar fråga varför ett påstående är sant, vilka källor som ligger bakom eller om det finns alternativa tolkningar. Det kan vara särskilt problematiskt i frågor där sammanhanget spelar stor roll. Ett kort och tydligt AI-svar kan förenkla en komplicerad fråga så mycket att viktiga nyanser försvinner. Därför måste den mänskliga granskningen finnas kvar även när tekniken verkar övertygande.

Universitet testar gränsen för AI-användning

Utbildningssektorn har blivit en central arena för diskussionen eftersom studenter kan använda AI för att skriva, analysera och lösa uppgifter som tidigare krävde omfattande eget arbete. Universitet behöver därför balansera två mål. Studenter ska lära sig använda modern teknik, men samtidigt måste utbildningen säkerställa att de utvecklar de kunskaper och färdigheter som tekniken annars kan ersätta. Det räcker inte att kunna få fram ett bra svar. Studenten måste också förstå hur svaret har tagits fram och kunna bedöma om det håller.

Ett mer medvetet arbetssätt kan exempelvis innebära att studenten först formulerar en egen ståndpunkt, försöker lösa problemet eller gör en egen analys. Därefter kan AI användas för att hitta motargument, upptäcka luckor eller ge förslag på förbättringar. På så sätt blir tekniken en del av den intellektuella processen utan att ta över den. Skillnaden kan verka liten, men den avgör om AI används för att utveckla tänkandet eller för att slippa tänka själv. Den frågan blir allt viktigare i takt med att verktygen blir mer avancerade.

Så använder du AI utan att bli beroende av tekniken

Problemet är alltså inte att AI används, utan att användaren riskerar att bli passiv. Precis som andra hjälpmedel kan tekniken vara värdefull när den används med tydliga gränser. Ett effektivt sätt är att bestämma vilka moment som fortfarande ska göras av människan. Det kan exempelvis vara den första analysen, beslutet om vilken information som är relevant och den slutliga bedömningen. AI kan därefter användas för att komplettera arbetet. På så sätt behåller användaren kontrollen över processen samtidigt som tekniken kan spara tid.

Låt AI utmana dina idéer

Ett bättre sätt att använda AI är att be den ifrågasätta ett eget resonemang i stället för att skapa resonemanget från början. Har du exempelvis skrivit en text kan AI användas för att identifiera svaga argument, ställa kritiska frågor eller peka ut delar som behöver utvecklas. Du får då fortfarande göra det viktigaste intellektuella arbetet själv. Tekniken fungerar som en motpart som hjälper dig att upptäcka brister, snarare än som en ersättare som levererar en färdig produkt.

Ett liknande arbetssätt kan användas när du försöker lära dig något nytt. Börja med att läsa, fundera och formulera vad du själv tror är rätt. Be sedan AI förklara det du inte förstår eller jämföra din tolkning med andra möjliga perspektiv. Du kan även använda tekniken för att skapa frågor som testar om du faktiskt har förstått materialet. Då blir AI ett verktyg för aktiv inlärning. Den viktiga skillnaden är att du fortfarande måste bearbeta informationen och själv avgöra vad som är rimligt.

Behåll vissa uppgifter helt för dig själv

Det kan också vara klokt att medvetet låta vissa uppgifter förbli AI-fria. Det gäller framför allt sådant som tränar förmågor du vill behålla eller utveckla. Exempel kan vara:

• Försök lösa problemet själv innan du ber AI om en lösning.

• Formulera egna argument innan du låter AI kritisera dem.

• Kontrollera viktiga fakta mot tillförlitliga och oberoende källor.

• Förklara med egna ord vad du har lärt dig innan du använder AI för att sammanfatta.

• Använd AI som återkoppling snarare än som en automatisk ersättning för ditt eget arbete.

Det handlar inte om att undvika AI för att skydda sig från tekniken. Tvärtom kan en genomtänkt användning göra arbetet både snabbare och bättre. Men användaren behöver veta när tekniken hjälper och när den gör det mentala arbetet åt dem. Om varje problem automatiskt skickas vidare till en chatbot minskar möjligheten att träna den egna förmågan. Om AI däremot används efter att man själv har tänkt, prövat och analyserat kan tekniken förstärka den mänskliga kapaciteten utan att ersätta den.